I biografen får ni ta del av Ronalds egen berättelse om sin barndom och vägen till ett liv värt att leva, mot alla odds. Ronald berättar att han är född i en familj med hyfsat hög status. Hans far var disponent och hans mor var hemmafru och har honom veterligen aldrig jobbat utanför hemmet. Hans syskon har aldrig blivit illa behandlade i hemmet. För Ronald var de första tio åren i hemmet något helt annorlunda än för hans syskon. – Min barn och ungdomstid var katastrofal. Den var riktigt, riktigt, vidrig. Det har präglat mig mycket samtidigt som jag tycker att det är ett under i sig att jag har blivit den jag är. Jag har inte haft förutsättningarna, jag har förvägrats allt som behövs för att växa som människa och det sedan första stund. Istället för att vara väl behandlad har jag blivit mycket svårt misshandlad.individer. Den fråga som följt Ronald hela livet och som han aldrig fått svar på, och aldrig kommer att få svar på är varför just han blev så illa behandlad av sina föräldrar. – Mina syskon är väl behandlade. De säger att det var strängt och att föräldrarna hade konstiga regler, men de har positiva minnen. Från allra första början var det annorlunda för mig. Min mamma har sagt till mig i vuxen ålder när vi träffades: Jag vet inte vem du är! Jag har aldrig haft någon son som heter Ronald. Du ska veta en sak: jag drack terpentin för att bli av med dig!